Men just nu hjälper ingenting...känns det som.... tala om att ha separationsångest ifrån sina barn... Jag är ju nästan sjuk.... egentligen så löjligt...men jag kan inte rå för det... vill bara gråta hela tiden...
Trodde väl aldrig att jag skulle bli sån här... herre gud.... så dramatiskt...
Tänk positivt....tänk positivt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar