
Visst går det kalla kårar längs ryggraden när man som jag läste i Kvällsposten förra veckan att dom skjutit ett vildsvin på 200 kg!!! Det är ett djur som får håren att resa sej i nacken, jag hade svimmat om jag träffat på en, på våra skogspromenader. Ibland får jag såna nojer i vad det gäller dom att jag klarar inte av att gå i skogen med hundarna, va skulle jag gjort om det kom ett gående?? och man vet ju aldrig om det är en hona med ungar heller ju...och det har man ju hört att dom anfaller om dom känner sej hotade. Folk runt omkring mej säger att dom är skygga och att man behöver inte vara rädd för dom springer om dom skulle se oss människor, ja i vissa fall kanske.Men vem vågar chansa då??
Nä, fy dom är otäcka..... och just nu är jag inne i en sån här "noja" så vi håller oss till gång o cykelbanorna, där känner jag mej tryggare....fast dom skulle ju kunna vara i dom skogarna oxå.....hujedamej!!!!
Fick köra Robert till skolan idag på morgonen så då passade vi på att ta oss en liten runda, hundarna och jag, ute vid Rasslebygd såklart.
Stackars Robban han vart trött på morgonen trots att han lagt sej i tid. Men han hade inte kunnat somna för grannkärringen var tydligen igång inatt igen. Fönstrerna vätter mot varandra så det hörs ganska så väl i hans rum när hon sätter fart. Det är ju konstigt att en kärring på snart 54 år beter sej som om hon ägde hela Sandgatan, men det är väl så när dom super skallen i bitar, då blir dom både egoistiska o elaka! Men vi andra som bor runt omkring tröttnar ju ganska snart på dom.
Då har hon ändå blivit anmäld två gånger denna sommaren!! Men hon är förmodligen så jäkla trög att hon inte fattar.
Äckel säger jag bara. Och inte får man gå upp och slå till aset heller, sa polisen när jag snackade med dom utan det är bara att anmäla hela tiden men vem har lust att ringa dom hela tiden??!! Ska snacka med Jennie o höra om hon hörde nåt inatt för jag gjorde faktiskt inte det men jag sov nog ganska så djupt för jag vart trött igår.
Men vad gör man med såna människor??? det undrar jag. När ingenting hjälper!!
Idag ska man in på bokföringen som jag inte lagt nån tid på den senaste månaden, det kommer ta tid för mej innan jag blir klar med den. Och imorgon är det "starta-eget",redan vid halvtio på morgonen så det blir tufft och stressigt förmodligen men jag ska försöka förbereda så mycket som möjligt inför det ikväll. Sen måste jag skriva upp alla möten oxå för nästa vecka så jag inte missar nåt, vore ju retfullt om jag inte har helt fel så är det iallafall minst fyra stycken. Åå, bara tanken på det får mej att bli trött!! *gäsp*
Har fått springa på så många genom åren att man är så mätt på det.
Sitter o tänker tillbaks på när jag vart sjukskriven då -97 när jag fick tennisarmbåge o kapaltunnelsyndrom och opererades för detta. Fy vad dåligt jag mådde och allt som det drog med sej med jobb o skit. Jag gick o städade på en tidning i Karlskrona vid det tillfället och barna var små, Robban vart ju inte mer än två år. Och det var tungarbetat och efter operationen så var ju den stora frågan om jag skulle kunna fortsätta där, det blev snack om att placera mej på något annat, men det var ju så mycket stön o gnäll av dessa möten och jag blev bollad hit o dit att jag blev ju bara sämre o sämre o drog på mej andra sjukdomar av stressen som uppstod. En dag vaknade jag upp och hela kroppen var full av psoriasis så då vart det ju fler sjukbesök, solning o tabletter. Efter några veckor till efter det så fick jag bihåleinflammation som jag aldrig i hela mitt liv haft innan, ja inte psoriasis heller för den delen. Att man inte knäcktes totalt då var ju ett under men det är väl sånt man får slåss mot idag, för nu behövs det så lite för att man ska må dåligt. Så det gäller ju att ta det vackert. Tja,nog om detta.
Nu är det ialf dags för att ta itu med morgonsysslorna så jag slipper det när jag kommer hem i eftermiddag.
Ha en go dag gott folk.

du är stark och klarar det mesta . Låg tänkte på dig imorse , hur vi tar dej förgivet hela tiden .
SvaraRaderaÄlskar dej!
Jag kan inte minnas att jag hörde ngt , man vänjer ju sig . :O
Tack, älskling men det var inte så jag menade utan blir lite förvånad bara när man tänker tillbaka hur mycket man egentligen pallar som människa när det väl behövs. Nä som sagt jag sov ju ganska hårt tror jag. Det blir ju lite annorlunda från hans fönster oxå.
SvaraRaderaPuss,älskar dej!!
jag funderade faktiskt på det innan jag läste din blogg . :)
SvaraRaderaVi tar dej förgivet hela tiden , och egentligen borde vi inte göra det . fast det är skönt ändå , det är konstigt sådär på något vis . jag försöker gottgöra mig så gott det går hela tiden , & jag tror jag lyckas emellanåt ganska bra faktiskt .
Jag älskar dej , och det har jag aldrig varit snål med att tala om iaf .. :) <3 du är bäst !
Nä, verkligen inte och hur tror du att jag hade klarat mej utan dej då??? Mitt liv hade varit tomt, du är den som gäller mest...för du är mitt hjärta och har varit sen du låg i magen, du är mitt största mirakel. Men även jag kan lyckas!!!!! Puss, älskar dej!!!
SvaraRadera