Krokiga vägar.....

Livets vägar är inte alltid så spikraka som i många fall man kan tro,utan ganska så krokiga med snäva svängar, en del gånger så pass att man t.om hamnar i diket emellanåt och behöver ringa en bärgningsbil för att komma upp på vägen igen.
Jo, nog är det så för många, och min väg har minst sagt varit väldigt krokig!! Ibland funderar man på varför?? Hur har det blivit så?? Varför valde jag just den vägen att ta mig fram på?? Men mitt uppe i dessa tankar och agerande så har man på något sätt ändå valt rätt, när man står med facit i hand, även om man tvekat många gånger. Men så är livet, fullt av kurvor och man vet aldrig vad som gömmer sig bakom nästa krök.

Ibland kan det ha varit nyttigt och man har lärt sig att emellanåt ska eller kan man inte köra för fort utan lära sig att sakta ner....inför en del faror som kan lura ute på vägen. Men nu när man sitter här denna sommaren med halva livet bakom sig så tycker jag nog att man bör känna sig nöjd, ett liv som man kan se tillbaka på med mycket kärlek ifrån både mina barn och små hundar som har kommit att bli det största och viktigaste för mig. Och nu förs det vidare med mitt lilla barnbarn som ska pryda min väg med blomster och solsken. 
Snart är det åter midsommarafton och det är dags att lägga sju sortes blommor under kudden eller som Ida gjorde i "Rasken" gå sju varv baklänges runt en brunn, för då skulle hon få se sin tillkomma....hihi.... och det fick hon ju också för dom som har sett serien och kommer ihåg.

Härliga, härliga sommar, du är efterlängtad och välkommen med din värme och ljusa nätter....
Så vi är tacksamma för vad har och fått och njuter av det, för vi vet som sagt inte vad som döljer sig bakom nästa krök.