onsdag 23 februari 2011

Sitter i tankar...

Sitter med mina tankar och en kopp kaffe på morgonen...Tankarna idag, denna Onsdag kretsar mycket kring tillförlit.
Hur pass mycket kan man egentligen lita på andra människor, sin partner o dyl. utan att få allt kastat i ansiktet tillbaka??  Ja, dom är nog lätträknade!!
Själv har jag fortfarande inte träffat någon som jag skulle lita på så pass mycket... tja , kanske en då...och det är väl därför vi fortfarande är vänner kanske...  vad vet jag??

Besvikelser kan vara svåra att hantera många gånger, det gäller att man är stark och kan gå vidare och inte lockas med i något falskspel som så många gånger finns nära till hands.
Livet är ingen dans på rosor även om man ibland kan tycka att kärleken lyfter sig upp bland molnen och man inte tänker klart. Haha, ja tänk så blind den kan vara om man ska rannsaka riktigt ordentligt!!! Ja, herre gud, så patetiskt!!  Kan inte låta bli att le , när man tänker på en del saker som händer runt omkring en.

Man lockas lätt med och tror gott om människor, som sen kan visa sig inte var den person man trodde, utan någon helt annan. Men inget ont utan att det för något gott med sig (man måste alltid plocka fram det positiva) man ska inte se allt som ett nederlag utan se det som om man har  blivit en erfarenhet rikare!! Inte låta sig slås ner, säger som Uffe :- Man reser sig igen o igen o igen....  lilla Uffe, vad mycket han har med sig i bagaget!!


Nu ska ni inte tro att jag är ledsen och ligger hemma och gråter bara för att jag ar skrivit om detta även om jag vet att det är många som skulle tycka det hade varit kul att få gotta sig i andras olyckor, som jag VET smygläser min blogg.
Sorry, om jag nu gör er besvikna!!!

Nej,så är det inte utan detta är som sagt bara tankar omkring livet i allmänhet. Endast ett konstanterande att man ska inte lita och anförtro sig till vem som helst, inte ens den man lever ihop med eller har ett förhållande till eller vad det nu kan vara, utan behåll det mesta för dig själv så klarar du dig bäst.

Den sanna kärleken finner man hos sina barn och barnbarn, vilket är det största hos mig och kommer alltid att förbli, det är något som ingen kan ta ifrån en!!!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar