VILKEN DAG!!!!!!!

Alltså idag hade jag kunnat trott att det varit måndag, vilket snärj och panik det varit. Mitt huvud känns tungt som sten och kroppen gör saker i ultrarapid.
Började med att gå upp vid halv-sex, tog några koppar kaffe innan det var dags att se till att diskmaskinen startades, jag var ju inte hemma igårkväll, passade lilla Vidar, och när man inte är hemma i det här huset så står tiden liksom still här. Det var ju bara att ta itu med köket och samtidigt som man väckte ungar och satte fram frukost, dammsuga och torka golven. Körde ungarna till skolan, ut med hundar, in i duschen för att sen ta emot den första hunden vid tio.
Jobbade fram till kvart-i-fyra ungefär. Småhundarna smet för mej i samma veva , så jag fick jaga dom...  under tiden jag hade den sista hunden så hade mina små vält ut en stor blomkruka med jord i hallen, bara att köra igång dammsugaren igen.
Stressad som fan, hade ju lovat Jimmie och hämta en soffa i Nybro. Får ta "grodan"bilen ner till byn som är två-sitsig, inga bromsar, hämta Robban, byta grodan mot caddyn, regn hela tiden, har problem att låsa upp fanskapet men lyckas till slut, startar den, slår på vindrutetorkarna då flyger väl den ena iväg. *suck* tar det aldrig slut.
Kör hem Robban, ner till byn igen för att hämta Jimmie, drar in till Nybro.....under tiden går telefonen varm på samtal o sms. Bärhjälpen befinner sej i Kalmar men dyker upp så småningom. Tillbaka till Emmaboda, vi bär in soffan och håller på att fastna i trappuppgången, klassiskt.
Men till slut så får vi den på plats. *Pust*
Beställer pizzor och jag vet nog inte vad jag  beställde men jag fick en specialare, tror inte att jag sa att jag skulle ha det. Bytte tillbaka till grodan och sen hem. Sönder stressad så kunde jag bara få ner två små bitar medans småhundarna klättrar på mina ben och kräver att dom också ska ha.

Nu vill jag bara krypa ner och lägga mej, se en film, helst skulle jag vilja ha en kopp kaffe men jag vet inte om jag orkar sätta på kaffekannan.
Känner mej sliten.